Kursuppgift 2
Nathalie Gyllenhammar & Rebecca Jönsson
Observation av verksamhetens talspråkliga miljö
Vi observerade några olika sammanhang i verksamheten som har olika karaktär av språkliga samspel. Vi utförde vår fältstudie på en avdelning med barn i åldrarna 5-6 år. De olika sammanhang som vi observerade var lek ute, samling samt en gemensam aktivitet där barnen tillverkade egna snögubbar av silkepapper och lim. Vi använde oss av fältanteckningar tillsammans med bandspelare för att dokumentera våra observationer. Vi granskade även våra observationer utifrån ett genus/etniskt perspektiv.
Lek ute
Barnen var ute och lekte på skolgården där vissa av dem valde att spela bandy. Vi valde att observera detta sammanhang eftersom att barngruppen bestod utav tio killar där man tydligt såg vem som var lagkaptenen. Detta fångade vårt intresse då gruppen bara bestod utav killar, frågor vi ställde oss var, varför är det inga tjejer med? Och varför låter sig de andra barnen styras av en person (lagkaptenen)? Det vi la märke till var att lagkaptenen var säker i sin roll och styrde leken med hjälp av sin språkliga förmåga samt sin fysiska förmåga då det märktes att han var kunnig inom området, detta tror vi kan vara anledningen till att killarna såg upp till lagkaptenen. Vi tror att anledningen till att inga tjejer var med var dels för att tjejerna intresserade sig för annat och dels för att de kanske inte släpptes in i leken av dem dominanta killarna. Vi reflekterade över att lagkaptenen vågade ta ögonkontakt med den han pratade med samtidigt som han använde sig av sin språkliga förmåga och genom sitt kroppsspråk och tonfall. Detta tar även Eva Johansson upp i sin bok möten för lärande ” Språket är inte bara innebörden i orden som uttalas. Också gester, tonfall och ansiktsuttryck berättar om människors tankar och sätt att vara”. Johansson 2009 (s.212)
Samling
Samlingen bestod av att pedagogen hade högläsning ur Petsson & Findus. Hon ställde frågor för att involvera barnen i berättelsen samtidigt som hon tog hänsyn till alla barnens tankar och frågor. Barnen ville gärna vara med och svara på frågorna som ställdes. Det vi la märke till i detta sammanhang var att alla ville säga något även om det inte hade med frågan att göra. Barnen ville gärna dela med sig av sina egna erfarenheter och kanske var det något i berättelsen som fick dem att börja fundera på detta. Efter att ha läst barns tidiga lärande (2009) så hittade vi många likheter som togs upp i studien om barns tidiga lärande. Genom att barnen får lyssna på berättelsen får de tillgång till olika ord, handlingar och egenskaper. Det som krävs av pedagogen är att skapa en situation där barnet känner sig uppmärksammad och att pedagogen anpassar sig till det enskilda barnets tankar och funderingar.
Aktivitet/Tillverkning av snögubbar
Här fick barnen göra egna snögubbar genom att använda sig av material som silkepapper och lim. Denna aktivitet var förberedd utav pedagogen och ingen spontan aktivitet. Barnen klarade av uppgiften med lite hjälp från pedagogen och alla var delaktiga. Under snögubbsarbetet märkte vi att de äldre barnen (6 år) använde sig flitigt av sin språkliga förmåga då dem ville visa för de yngre barnen (5 år) hur man skulle göra. Eriksen-Hagtvet (2006) skriver i sin bok om hur barn aktivt lär sig genom att vara tillsammans med andra och hur viktigt det är att läraren skapar pedagogiska aktiviteter. De språkliga karaktärer som vi la märke till i detta sammanhang var när två utav de äldre pojkarna som satt och diskuterade andra saker som inte hade med ämnet att göra ”Tv-spel”. Trots att pojkarna satt och samtalade om annat fick de slutfört sin uppgift. Detta är ett exempel på att lära i sitt eget tempo som Eriksen-Hagtvet (2006) skriver om i sin bok språkstimulering del:2. Barnen får på sina egna villkor utveckla sitt lärande i sitt eget tempo eftersom att kraven inte är lika höga i förskolan som i skolan.
Genus/Etnisk
Barngruppen bestod av barn från olika kulturer och vi märkte att pedagogerna bemötte barnen lika, ingen särbehandling. Detta styrker Lpo 94 då pedagogernas uppgift är att se till att eleverna utvecklar förståelse för andra kulturer och respekterar elever med olika etnisk tillhörighet, social bakgrund eller annan trosuppfattning. Ett utav barnen i tjej gruppen har ett annat ursprung något som vi reflekterade över var att de andra barnen tydde sig till henne, vi frågade oss varför? Svaret som vi kom fram till var att hon är väldigt mogen för sin ålder och har en utvecklad språklig förmåga som hon använder i interaktion med de andra barnen. Vi tror att de andra barnen ser upp till detta. I denna barngrupp fick vi känslan av att barnen självmant delar in sig i två grupper, tjejerna leker med varandra och killarna leker med varandra. Vi märkte att killarna ofta leker ”tuffa lekar” såsom krig och brottningslekar medan tjejerna ofta utövade lugnare lekar såsom pärla och målning.
Eriksen Hagtvet, Bente (2006). Språkstimulering. Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Johansson, Eva (2003). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Forskning i fokus 6. Stockholm: Skolverket.
Mellgren, Elisabeth, Gustafsson, Karin (2009). Språk och kommunikation. I Sheridan, Sonja, Pramling, Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (Red). Barns tidiga lärande. En tvärstudie om förskolan som miljö för barns lärande.
Lpo 94 (Skolverket 2010)
