skolnatta

Hur barn lär sig läsa och skriva

Det finns två typer av läsande och skrivande, det grammatiska läsande och skrivandet och effektivt läsande och skrivande.

Grammatiskt läsande och skrivande är när barnet använder sig av exempelvis en ljudningsteknik för att få fram ett ord. Ljudningsmetoden är ett slags tekniskt stödstruktur för att läsa och skriva. När barnet börjar använda sig av grammatiskt läsande och skrivande är den på väg att knäcka den alfabetiska koden.

Effektivt läsande och skrivande är när man kan läsa utan att behöva ljuda, när språket flyter på och man får förståelse för innehållet.

Det grammatiska läsandet och skrivandet är ett steg på vägen till att kunna läsa och skriva effektivt.

Det jag känner efter att ha bearbetat litteraturen är att man som pedagog måste försöka ta tillfället i akt. Om barnet skulle visa sig intresserad och självmant ”leker” med läs och skrivandet kan man uppmuntra detta.

Preläsande och preskrivande är att barnet låtsas skriva och läsa, det är ett slags påhittat språk. Caroline Lidberg skriver att man skall uppmuntra detta för det kan vara en bra början till att barnet lär sig skriva och läsa på riktigt. Detta tycker jag är en bra ide för att barnet inte skall känna sig kränkt. Att man som pedagog vid ett senare tillfälle visar barnet med ett riktigt språk och riktiga bokstäver hur man gör är inte helt fel. Eftersom barnet visat intresse kan man gå vidare.

Samtal för att lära sig.

Genom att barn får samtala med någon som kan skriva och läsa lär den sig själv att utveckla skrivandet och läsandet. Därför kan samtal med den ”vuxna” vara viktigt.

Jag tror att många barn vill visa vad dem kan, det är därför viktigt att man som pedagog eller förälder visar sig intresserad, lyssnar och hjälper.

Skrift och talspråkande

Skillnaden på skrift och talspråkande är att skriftspråkandet är mer explicit vilket innebär att den innehåller mer information och är mer fyllig och sammanhållen och talspråkandet är implicit, all information finns inte med. Talspråket och skriftspråket stödjer varandras utveckling.

”Övning ger färdighet”